Ridhjälm på bussen
Jag väntar på bussen. Jag har ridhjälm på. Det är halt ute. Man kan ramla och slå sig. Det kan gå hur som helst. Jag tar inga risker. Jag pressar hjälmen hårdare ner över huvudet, så att ögonen kikar fram precis under kanten. Remmarna sitter tajt. Jag är redo.
Bussen stannar. Jag står först, och jag går mycket långsamt på. Tar det försiktigt i kurvan så att jag inte får sladd, stämplar långsamt, ser mig om (ingen i döda vinkeln, ingen på väg att köra om), sjunker sakta ner på en stol.
En gammal tant som står precis bakom mig ropar: "Kan du rappa på, din sabla hjälmpellejöns, så vi andra får komma på bussen också?"
Jag skriker henne i ansiktet. Hon ramlar bakåt, slår i backen och börjar gråta. "Tänk om du också hade haft hjälm nu?" säger jag. "Då hade du inte behövt ligga där och ha ont i huvudet."
Alla runt omkring mumlar och nickar medhållande. Andy, han vet vad han snackar om.
"Det blir nog en ridhjälm på lunchen i dag", säger en affärsman.
"Jag ska köpa en röd", säger en konsult.
Bussen rullar in mot stan.
6 kommentarer:
hahahahahaha en röd jag döör :D
Ligisttant.
Tänk att det ska vara så svårt att förstå att hjälm faktiskt räddar liv.
Men neeejdå, hon vill ju inte förstöra sin fina frisyyyyr. Spräck skallen då, tantjävel.
Ja jag tycker hon kan ta det. Jag är på jobbet nu och alla ryggdunkar mig för att jag har hjälm och de ska alla köpa varsin på lunchen.
Vacker historia! Men det måste varit bussen efter den jag åkte ;)
Nu har jag klistrat flames på min hjälm.
Så där ser ni att det går att kombinera säkerhet med mode.
(Okej, 50-tals mode. Jäkla snobbar, hoppas att ni ramlar och slår er riktigt hårt i huvudet allihop.)
Nej jag gillar flames. Mer sånt. Jag är ju hjälmbärare själv och förstår hur du tänker. Man ska pimpa sin hjälm, så är det bara.
Post a Comment