På riktigt

Jag hade egentligen fler inlägg på gång angående min sjuka Xbox.

Men folk har hört av sig och sagt att de tycker de här inläggen är för otäcka. Att jag är dum mot min Xbox. Elak. Att det känns för äkta, helt enkelt.

Förlåt. Det var inte meningen. Jag ska sluta nu. Jag gillar min Xbox och ska ge den bästa tänkbara vård. Det förstår ni väl. Jag har en PS3 och en Wii också men vi samsas alla och lever lyckliga ihop, tillsammans med vår PSP och DSLite.

Ja, en sak till: Om ni tycker att min skildring av hur jag förskjuter min Xbox känns obehagligt påtaglig, så vill jag bara påminna er om att Mörkrädd släpps i maj.

Den handlar om en kille som är sjukligt mörkrädd. Och om vad som händer med en sådan kille när han är ensam i ett hus i skogen för att bota den rädslan, och natten kommer. Plötsligt är han inte ensam längre.

Sov gott.