Stress genom tiderna - Swedish Style

Vi har nått slutet på vår krönika om stress genom tiderna. Vi har nu nått moderna tider och då räcker det med att läsa Vilhelm Moberg så förstår man. Det är stressigt att förfrysa foten och sedan brinner ladan ner och veden räcker inte över vintern, och drar man till Amerika så går det också åt helvete. Man får polio, blir lurad att dricka förgiftat vatten och fastnar sedan med armen i mjölkvarnen, men drunknar ändå på vägen hem när man går över isen som brister och det mörka vattnet slukar en.

Så det här med att gå in i väggen och vara utbränd, det känns inte nytt. Det har vi nog haft med oss ganska länge.

Stress genom tiderna - för några hundra år sedan

Utan krusiduller, vi utforskar ämnet stress vidare, nu dags för Stress för några hundra år sedan:

"Jaha, här sitter man med sin påvemössa och ändå känns det som om alla skrattar åt mig. Jag bad att få en mindre storlek men det var det ju ingen som lyssnade på. Ska det bli någon ordning här någon gång, så får jag styra upp det här med lite hårda nypor. Kanske något om att man får ont väldigt länge, om man inte gör som jag säger. Ja, det kanske kan funka. Men det lär ju ta en jävla tid innan folk hajar att man menar allvar. Men den där boken som folk dillar om, som alla läser. Om man pillade lite i den, la till lite och tog bort lite, och sa att så här är det och håll käften nu. Så kanske det kan funka."

Stress genom tiderna - för ett tag sedan

Ni trodde det var enklare förr? När Jesus gick i kortbyxor? Well, kolla här, så här funkade stress för ett tag sedan:

"Det här turnélivet är verkligen inte min grej. Först Damaskus, sedan Jerusalem, och så hem till mamma och pappa på söndagsmiddag för att sedan ut och utrota spetälska igen. Känns inte kosher, inte kosher alls. Hur ska jag hinna med? Det blir ju inte lättare av att en del verkligen bara skiter i vad man säger också. Extra kul att ens polare kastar sten på en, det känns ju toppen. Kanon, liksom. Rätt som det är spikar väl bängen fast en i ett träd, de har ju humor noll liksom. Trött blir man. Så trött."

Stress genom tiderna - för ganska länge sedan

Vidare: Stress för ganska länge sedan

"Jaha nu är det bråk i senaten igen, att dom aldrig kan komma överens. Jag blir så trött, jag har en bok att skriva och ändå måste man gå in och medla hela jävla tiden. Snart sticker väl någon dolken i kejsaren också, det vore ju så jävla typiskt. Helst av allt vill jag bara ha en gård på landet och skita i allting, kanske odla sköna kryddor och lite braja och röka på med gossarna, så är livet perfectamundo sedan. Men så lär det väl inte bli. Jag blir väl förgiftad innan det händer, förmodligen i vinet. Åååh."

Stress genom tiderna - för nästan lika jättelänge sedan

Jorå, stress är inget nytt, vi kör vidare, när snön föll och glaciären kom, då jävlar var man stressad.

Stress för nästan lika länge sedan
"Den där sabeltandade tigern är verkligen skitarg, det här kommer aldrig gå. Men jag måste ju ha med mig käk hem annars blir det ett jävla liv, frugan kommer kasta sten efter mig och så får man sova på stengolvet igen. Fan att spjutet gick sönder, jag har inte tid att skaffa ett nytt just nu. Om jag ändå hade ett hjul eller något, det hade varit fina grejer det. Synd bara att dom är fyrkantiga, man kommer liksom ingen vart, om ändå någon kunde göra något där. Jag blir så trött."

Stress genom tiderna

I min redux-serie av gamla inlägg presenterade i ny form, för nya läsare, har vi nu kommit till tolkningen av stress genom tiderna. Utan vidare prat (för sådant blir man bara nervös av), så kör vi:

Stress är inget nytt, det har funnits sedan vi kravlade upp på land eller hoppade ner från träden eller tog ett bett i äpplet eller vad man nu föredrar.
Stress för länge sedan gick väl till ungefär så här:

"Fasen också, nu är nötterna slut igen. Och ingen frukt har vi heller. Kallt i grottan är det också. Typiskt att det ska regna. Inne hos grannen verkar det ju mysigt men där är man förmodligen inte välkommen efter incidenten med elden. Han får skylla sig själv när han är så luden, plus att fram och bak ser faktiskt nästan likadant ut med allt hår överallt. Men om Zonk är så jävla barnslig och surar för det, så kan han behålla sina grottmålningar för sig själv."