Steve Söderbelte vid julemiddagen

Vid julemiddagen så säger Steves bror så här: "Hördu brorsan, skulle du kunna tänka dig att ta in ungarna på ditt företag i några veckor över sommaren? De kanske kan jobba med QA eller något, testning eller så."
"Javisst", säger Steve samtidigt som han missar munnen med köttbullen och stoppar den i näsborren i stället. "Det går bra. Över sommaren, säger du. Perfekt. Då jobbar vi extra hårt."
"Har ni inte semester?"
Då börjar Steve gapskratta. Han skrattar så han blir röd i ansiktet, han dunkar brorsan i ryggen, tittar på de andra och pekar på honom som om hans bror var en riktigt skojare. "Ja jävlar", säger Steve och torkar tårarna. "Kan jag få lite skinka?"
"Ja hur som helst", säger brorsan, "jag tänkte det kunde vara roligt för dom att få tjäna lite egna pengar och lära sig värdet av pengar."
Steve får en hostattack, han skrattar så han gråter, han rufsar brorsan i håret, dunkar handflatan i bordet och kvävs nästan av skrattanfall. "Pengar", hostar han. "Som i lön då eller? HAHAHAHAHA! Ge mig lite bryssekål, jag dör."
"Kan vi skriva något slags avtal på det här? Så att jag vet att pojkarna har jobb i sommar då?"
Steve skrattar så han kiknar, han trillar av stolen och vrider sig krampaktigt på golvet. "Haavtal", hostar han. "Haavtal ... han sa ordet ... och så lön ... semester ..." Han slår nävarna i golvet, skrattar och skrattar, orkar till slut upp på stolen, dricker flera glas vatten och andas ut. Brorsan öppnar munnen igen men Steve sliter ut juleäpplet ur munnen på julegrisen och kör in det mellan käkarna på brorsan. "Nej nu får det räcka brorsan", säger han. "Vi måste få äta lite också. Du är hysteriskt rolig men nu pallar jag inte mer. Nu äter vi. Okej?"