Max och osten vidare

Jag ringer Max von Sydow för att be honom driva ut osten från kylen.

"Nej!" ropar han i telefon när jag ringer honom. "Du kan icke be mig om detta, Karl-Andy! Jag har tampats med den Oste förut och det tog nästan kål på mig. Jag orkar inte kämpa mot Cheddifer igen!"
"Men Karl-Oskar von Sydow", säger jag, "om inte du tyar, vem ska göra det då? Alla andra som mött OstSatan i battle, har förlorat!"
Max von Karl-Oskar grubblar över detta och säger till slut: "Nåväl. Jag kommer. Har du marmeladen?"
"Javisst."
"Knäckebrödet?"
"Jajamensan."
"Ballongdräkten?"
"Givet."
"Vattenmelonerna?"
"Fåna dig inte. Självklart."
"Ett glatt humör och oömma kläder?"
"Såklart."
"Då kör vi. Mot Amerika!"
"Nej nej. Du ska hit. Och driva ut en ost besatt av Satan från min kyl."
"Ja just ja. Dumma mig."