Jag har just skrivit klart en novell om en katt. Inte vilken katt som helst, utan katten Esther.

Jag visade den för Hanna. Den är väldigt kort, inte ens tre sidor. När hon hade läst klart, så fick hon något i ögonen och gick och la sig i sängen. Där låg Esther, och Hanna klappade henne långsamt medan de somnade tillsammans.