I dag blev jag och korven osams.

Jag var ute och åt middag med några vänner. Sedan tog vi varm choklad och pistagemuffins på Condecco.

Sedan, när jag kom hem, så var jag mätt. Och då blev det ett sabla halabalo. För korven kände sig försmådd, den hade hängt där hela kvällen, sa den, och väntat på att bli mumsad på. Men när jag kommer hem, skär jag inte loss så mycket som en tandpetarbit. Jag öppnar inte ens skåpet där korven hänger. Så ni kan förstå att det blev oväsen så att grannarna bankade i väggen. Men jag förklarade ändå för korven att så här är det, ibland äter man korv och ibland inte, och det måste ni förstå, alla tre. Vitlökskorven hajade och även pepparkorven, men jag är osäker på om den andra pepparkorven som hade blandade sorters pepparkorn, faktiskt förstod eller om den bara sa så för att den visste att det var det jag ville höra.