Jag var på Lisebergs julmarknad och där lyckades en dam i ett stånd övertyga mig att köpa tre enorma korvar. En med vitlökssmak, en med pepparsmak och en med mer pepparsmak. De var väldigt goda, men saken är den att jag har aldrig köpt mer än tre tunnskurna skivor salami samtidigt, någonsin. Och nu plötsligt köpte jag tre enorma korvar för flera hundra kronor.

Jag och Hanna och korvarna gick runt på Liseberg och såg på allt ljus och alla människor. Jag visade korvarna berg-och-dalbanorna och sedan gick vi till Stora scen för att lyssna på Lotta Engberg. Martin Stenmark var där så jag höll korvarna högt så att de skulle se honom ordentligt. Vi åt renskav i pitabröd också, men korvarna fick inte smaka, jag tror inte de hade gillat lingonröran som medföljde. Därefter gick vi på bio, jag la korvarna bekvämt tillrätta så att de inte skulle få träsmak under föreställningen. De hade nära till pop-cornen och drickan. Sedan gick vi hem, jag bar korvarna så att de inte skulle bli trötta. Ibland tog jag fram en korv när Hanna inte såg, och smög fram den vid hennes kind så att när hon vände sig om, så fick hon en jättekorv i näsan. Det tyckte jag och korvarna var väldigt roligt så vi upprepade det flera gånger.

Nu sitter jag här med tre enorma korvar i köket. De luktar väldigt mycket, katterna är alldeles hysteriska och jag förstår inte riktigt hur det gick till. Jag har aldrig köpt en hel korv någonsin, och nu har jag plötsligt tre. Lite som att gå från ungkarl till tvillingfarsa bara så där.