En kamrat till mig som är kunnig i juridik, påpekade att min skildring av Patrick Olausson kan uppfattas som förtal och därmed kan jag bli stämd.
"Men", sa jag, "är inte förtal att ljuga?"
"Inte nödvändigtvis. Det handlar mer om ärekränkning."
"Okej. Så jag kan säga att Patrick Olausson är en idiot, och det kan vara sant, och jag kan ändå bli stämd?"
"Just det."
"Så idiot-Patrick Olausson skulle kunna hävda att jag kränker hans ära?"
"Så kan man uttrycka det, ja."
"Och kan jag då hävda att han, i egenskap som idiot-Patrick Olausson, inte har någon ära som kan kränkas?"
"Du kan säga så men det har ingen tyngd rent juridiskt."
"Inte ens om det är jag som säger det?"
"Nej, inte ens om det är du."
"Men det behöver inte betyda att det inte är sant?"
"Nej, jag antar det."
"Så det kan vara sant att Patrick Olausson är en idiot och att han är ärelös, men jag kan fortfarande åka dit för det?"
"Just det."
"Det finns fan ingen rättvisa här i världen. Moder Justitia, varför är du så blind?"
"Om det här hamnar på din blog, så vill jag inte att du säger vad jag heter."
"Et tu, Brute? Et tu?"