Johan & Jag - Gardells karaktär
Jonas Gardell står mitt i lokalen och roterar som en karusell. Han har armarna utsträckta och han ropar högt: "Jag lever! Jag lever! Och jag finns, så klart. Som ett paket mellanmjölk med utgånget datum så är jag ibland er, som en slätrakad lemur så finns jag på marken, som en tindrande stjärna så glänser jag alltjämnt!"
Jag och Johan ser oss omkring. Camilla Läckberg viktar två stora stenar i varsin hand. Horace Engdahl har stoppar servetter i näsborrarna och jobbar nu att få in några fler i öronen. Jan Guillou och Henning Mankell står och kramas i ett hörn. De blundar. Mankell är alldeles rufsig i håret.
Jonas kröker mungiporna och rusar fram till kassan. "Ge mig en banan! Ge mig en banan! Jag vill vara den clown som jag kan bli med en banan! Som Manne eller Bozo eller Jacko eller hur?"
"Vi har inga bananer här", säger damen i kassan.
Han tar sig för pannan. "Ah! Ingen banan, ingen banan! Men kanske en trehjuling?" Som han råkar ha med sig, så han cyklar runt runt på golvet och plingar i klockan medan han håller en monolog om att ångestens färg kan vara brun men egentligen oftast är rosa och turkos.
"Ska vi dra?" frågar jag Johan. Han nickar. Vi reser oss upp, men precis då så kommer Ronnie Sandahl in.
Men alla bara skrattar åt honom så han går ut igen, och i dörren möter han Kajsa Ingemarsson som är här för att köpa muffins.
8 kommentarer:
Där satt den Igen!
trevlig helg, jag tänkte att jag skulle hänga lite med Mark och Jonas i helgen, de har bjudit mig till det Gardellska hemmet för att avnjuta en supé
ska ni plotta hur ni ska döda roman eller?
oj nej nej nej. galna tanke vad skall vi då läsa och förfäras över??
Jompa, Markan och jag planerar bara lite mys, tror det blir marängsuisse med extra banan
nej men fy, låter lite läbbigt nästan.
inte ett läbb så långt ögat når där, darling
ronnie sandahl is a bloody mes
Så rätt att slänga ut den där tönten Ronnie Sandahl. han borde få stryk fem dagar i veckan, så bajsnödig är han.
Post a Comment