Janne, Henning och G.W. vill vara med

(tellen ringer)
"Andreas."
"Hallå Andy. Det är Janne här."
"Janne?"
"Janne G, alltså. Du vet."
"Nej?"
"Jan Guillou."
"Ja men hej! Vad trevligt, vad vill du då?"
"Jo, jag tänkte, den här Chick Fatale-grejen?"
"Ja?"
"Ja?"
"Jaha?"
"Ja, när kör vi?"
Jävla skit. Jag visste att det här skulle komma, när jag aldrig svarade på Jannes, Hennings och G.W.s brev. Nu har de lackat ur och bjuder in sig själva. Nu gäller det bara att inte såra dem.
"Ja, alltså ... det är inte riktigt för er."
"Va?"
"Ja, har du inte läst definitionen här på bloggen? Ni klaffar ju liksom inte riktigt in i den."
"Men vad fan? Andy, nu blir jag besviken på dig. Hur kan du säga så här? Jag trodde vi var kompisar. Va?"
Jag hör G.W. viska i bakgrunden, säg att det här är en modern rättslig tragedi. Säg det, Janne. Men Janne viskar tillbaka, håll flabben nu G.W., jag sköter det här själv.
Jag fortsätter: "Jan, vi har aldrig träffats. Du har aldrig pratat med mig. Vi har aldrig hörts ens över mejl.
Jag hör mer tissel och tassel i bakgrunden, Henning viskar till Janne, be honom hålla käften, Janne. Säg att han ska hålla käften.
"Nu håller du käfte!" säger Janne i luren och jag hör hur G.W. och Henning försöker hålla sig för skratt. Men sedan blir det allvar igen.
"Du!" säger Janne. "Vi badar bastun. Vi tar snusen. Vi jagar vilt. Vi har rutiga skjortor, VI HAR TILL OCH MED BRILLORNA UPPSKJUTNA ÖVER PANNAN, RÄTT UPP I VÅRA KALUFSER! HENNING HITTADE INTE SINA BRILLOR EN GÅNG, SÅ JÄVLA KALUFSIG ÄR HAN!"
"Ja?"
"Menar du att vi inte får vara Chick Fatale då?"
"Janne ... ni är män. En man kan inte vara Femme Fatale. En man kan inte vara Chick Fatale. Hela begreppets spänning och exotism ligger i att man ska vara kvinna."
"Åh du din jävel ..." Jag känner hur Janne skakar på andra sidan.
"Rättshaveri!" ropar G.W.
Gubbar gubbar, viskar Henning. Jag har en idé. Vi drar till Afrika, jag känner en kille där som kan ... Han gör ett ljud från en sax som klipper lite.
Janne harklar sig. "Andy."
"Ja?"
"Vi återkommer."