Först tänkte storlöken så här
Först tänkte jag så här: Nu är det sommar, nu är det sol, nu är det gött mos i hagen.
Och då har så gott som alla mina bloggande kamrater tagit semester, så till vida att de lökar runt bland grekiska öar, dricker drinkar i Stockholm, hänger på Mallorca eller andra sådana sköna grejer. Lina Forss, Susanne Möller, Mats Strandberg, Mola Ram, Pol Pot, Sven Dufva med flera.
Och då tänkte jag så här: Det ska jag med göra. Nu ska här slappas. Jag ska bli Storlöken. Jag ska bli rik på lager med en tofs på huvudet, jordig och fräsig, lökarnas lök. Man ska skala mig och skiva mig och steka mig och äta mig, så lökig ska jag bli. Och alla andra ska se på mig i avund och säga: Hur blir man så lökig? Lär mig att löka.
Men så kollade jag in statsen på bloggen, hur många läser mina dumheter nu under sommaren?
Och då visade det sig att ni är ännu fler nu, och att jag har fler besök om dagen nu än någonsin.
Då kan man ju inte bara lägga av. Så storlöken drar sig tillbaka utan väsen, han gräver ner sig i jorden, sluter sina lager omkring sig och slår sig till ro. Tiden för lökandet är inte nu.
5 kommentarer:
för detta är jag mycket glad, min semester är slut och det enda roliga jag har nu är att läsa din blog en gång om dagen.
/Kalle
aa. Du passar bättre där du är. Alltså här. Överlåt juliaugustisemestern till de andra.
Bra beslut Lök Roman.
Du kan ta en semester en annan gång.
Storlöken tackar för uppmuntran och trycker sig till rätta i jorden.
Löka vidare, semester är ändå bara för töntar.
Post a Comment