Sova sked, i hotellrummet

Jag ligger på hotellsängen och tittar på teve. Jag äter skalad gurka. Gott.
Det knackar på dörren. Jag suckar, reser mig upp och går fram till dörren.
"Ja? Vem är det?"
"Det är jag. Släpp in mig."
"Ursäkta", säger jag. "Vem är du? Vem är jag? Levande charader. Haha, det är Arja Sajoma det. En härlig kvinna." Så rycker jag till. "Vänta! Är du Arja Sajoma? Arja, är det du?"
"Lägg av. Släpp in mig."
"Jag känner ingen jag. Som sagt: Vem är du? Vem är -"
"Sluta! Jag vill in. Jag är trött. Klockan är nästan tolv."
"Men du stack ju."
"Ja men du håller ju på med din sova sked-grej. Jag vill inte sova sked med dig, Andreas. Okej. Jag tycker det är äckligt. Jag sover sked med min tjej. Inte med dig."
"Hon är inte här nu. Här finns bara jag. Och du."
"Släpp in mig."
Jag ler. "Jag förstår att dina känslor förvirrar dig. Jag har den effekten på människor. Du känner avsky. Men du dras också till situationen och därför är du nu tillbaka för att -"
"HÅLL KÄFTEN OCH SLÄPP IN MIG!"
"Jag tror inte det, du."
"MEN SLÄPP IN MIG DÅ FÖR HELVETE!" Han bankar på dörren. "JAG BEHÖVER GÅ PÅ TOA! BORSTA TÄNDERNA! SOVA LITE!"
"Nu hör jag dig väldigt dåligt här genom dörren. Tala till mig. Hjälp mig att hjälpa dig."
Tystnad en stund. Han suckar, jag ser framför mig hur han sjunker ihop med axlarna.
"Okej Andreas. Vi kan sova sked."
Jag öppnar dörren och slår ut med armarna. "Haha, jag skojade bara med dig. Jag vill inte sova sked. Fy vad äckligt. Jag sover bara sked med min flickvän, min fina Hanna. Du är inte ens i närheten så snygg som hon är ändå."
Han andas ut, verkar lättad, går över tröskeln och skrattar nervöst. "Du är inte klok", säger han, men nu är han glad.
"Nej jag vet. Du förresten, din tandborste. Jag har borstat mig med den."
Han blir blek. "Va?"
"Ja. Jag borstade mig i rö -"
"KÄFT!"
Han håller upp ett finger. Ådran i tinningen pulserar. Han är röd i ansiktet.
"Okej."