Sova sked, ända mot ända

Vi är nu framme i Stockholm, jag och min rumskamrat. Vi bor på ett skönt, östeuropeiskt hotell mitt i centrum.
Han drar isär sängarna.
Jag knuffar ihop dem.
Han drar isär dem, lite irriterad nu.
Jag trycker ihop dem, arg över hans tramsande.
"Kan du bara ge fan i att trycka ihop våra sängar hela tiden!" ropar han. "Jag vill inte sova sked med dig, okej?"
Jag sätter honom ner på sängen. Lägger en hand på hans axel. "Min vän. Är du blyg?"
"Va?"
"Jag förstår. Vi kan ta det i etapper. Att sova sked är inget man skojar med, om man inte har rutinen inne."
"Men fattar du trögt eller! Jag sover gärna sked, men inte med dig!"
Jag tittar på honom. Oförstående. Sedan ler jag svagt. "Vi börjar varligt, helt enkelt. Ända mot ända kan ingenting hända. Känns det bra för dig?"
"Jag tänker byta rum. Jag vill ha ett eget rum." Han rusar ut.
"Givetvis får du behålla kalsongerna på!" ropar jag efter honom. "Det handlar om värme mellan kroppar, inget annat!" Han försvinner nerför korridoren, runt hörnet. "Okej?" ropar jag. "Känns det bra? Kom tillbaka! Jag kan krulla ditt brösthår om du vill! Känns det okej?"
Men jag får inget svar.