Tre kritiker firar nyår

Nyårsafton.

Tre STORA litteraturkritiker sitter i varsin fåtölj i ett bibliotek. De har dragit sig undan från festligheterna och dricker whisky och röker cigarr.
"Ja den där Jahn Öjvind Lindkvist, han skriver bra han."
"Ja det gör han verkligen. En gång fick jag lägga ifrån mig boken, så bra var den. Titta, så här såg jag ut när jag gjorde det, så här, kolla grimasen."
"Du menar så obehaglig var den?"
"Nej, han menar så obehagligt realistisk var den. Alkoholism. Utanförskap. Samhällspatos. Stora saker. Som vi egentligen inte har berättat så mycket om i Sverige förut. Det känns skönt att någon tar upp det. Det har varit lite som ett outforskat ämne. Skönt att det är det Jahn Öjvinds bok handlar om. Och bara det."
"Låt Dan Rättvik Komma In, det var bok det. Förorten. Ensam mamma. Och en lärare som inte är från Sverige. Det kändes i mig i alla fall. Här kändes det. Därför fick jag lägga ifrån mig boken ibland, och jag gjorde den här grimasen när jag la ifrån mig boken, så jobbig var den."
"Jonglerandet av Halvdöda, också fina grejer. Om att bli gammal, gå vilse i livet såväl som i staden som sådan."
"Och sjukvårdskritiken! Vilken sjukvårdskritik!"
"Påminner mycket om Steffen Khan, som också är en etablerad författare i genren och som skriver sådana saker. Lindkvist och Khan är ju i princip exakt samma typ av författare, referensen är så relevant så man får svindel. Titta, nu står jag upp, kolla hur jag gungar, jag har svindel! Nej vad tokigt! Svindel, det är vad jag har och jag har det nu!"
"Just det. Han är den enda referens man rimligen kan använda, eftersom det inte finns någon annan som skriver sådant. Steffen Ding har ju skrivit bland annat den här Karin om hon som växer upp för att bli kvinna och mobbas i skolan. Första mensen. Svår relation till mamman. Passar inte in i klassen. Har gård, många grisar, kossor som blir sjuka, mjölken surnar. Sedan dör hon också, efter att de flyttat till Amerika. Såklart."
"Nej vänta nu, det finns en till, vad hette han ... Loveboat? Hans Filip Lovebat?"
"Han ja. Han är fin han. Jag har läst honom hela tiden. Jag kan allt om honom. Jag läste honom långt innan alla andra visste vem han var."
"Är han inte död?"
"Sluta nu, de trycker ju om honom, han lever fattar du väl. Jag intervjuade honom för ett halvårsedan. Eller jag tänkte göra det, men han var svår att få tag på."
"Men han, Andreas Roman, då?"
De blir alla tysta. Röker tankfullt. Sippar på sin nyårswhisky.
"Harrejävlar vad jag vill ligga med honom."
"Skoja inte gosse."
"Jag blir svettig bara av tanken."