20090207

Resa med luddet

Jag är på jobbet och min chef undrar hur jag mår, eftersom mitt navelludd har polisanmält mig för hemfridsbrott. Men han har en lösning och han strålar som solen mot mig.

"Här ska du få se!" säger han och rullar ut en plansch på en karibisk strand. "Hit ska ni åka! Bara du och luddet. Så kan ni rå om varandra, ta hand om varandra, förnya era löften."
"FÖRNYA LÖFTEN? MED MITT NAVELLUDD?"
"Javisst. Ni har glidit ifrån varandra lite men det är inget ni inte kan reparera." Han lägger sin hand på min. "Jag tror på dig, Andreas. Du är en fin man." Han kramar lite hårdare. "Förbannat stilig också, om vi ändå är inne på det spåret."
"Du, mitt navelludd är med mig vart jag än reser. I nytvättade såväl som slitna tröjor. Du behöver inte göra det här."
"Ah, det var fint sagt." Han får något poetiskt i blicken och slår ut med armarna. "'Mitt navelludd är med mig vart jag än reser.' Fina grejer, Andreas. Det märks att du skriver."
Han vänder sig mot mig och viftar med ögonbrynen. "Du, vet du vad. Jag kanske ska följa med er? Va? Jag och mitt ludd. Det blir som en par-resa. Du och jag kan dricka whisky på balkongen medan ludden fnissar och dricker Baileys för sig själva. Va? Vore inte det något? Det är på tiden att vi lär känna varandra ordentligt ändå."
"Du, jag måste hem. Jag kom på att jag glömde böja bandyklubban."
"Men herregud! Skynda dig innan det börjar brinna! Ska jag ringa gynekologen också?"
"Öh, nej. Eller gör vad du vill. Jag drar nu. Hej då."
"Jag bokar planet då eller?" ropar han efter mig när jag saxar över balkongräcket för att komma snabbare därifrån ner till gatan.

!

0 kommentarer:

Här nere är det slut.

Snopet va?

  © 'Sunshine' by 2008

Back to TOP