Citrusträdet

I vårt sovrum står ett citrusträd. Det är naket, har tappat alla löv och verkar slumra. Det står vid ett golvfönster och får ljus hela dagen, men har ändå slagit kvistarna omkring sig, som om det ville gömma sig i sin dvala. Man kan tro att det är dött, så stilla är det. Men skalar man försiktigt av en bit av dess hud, så ser man att det är grönt och friskt därunder.

Ibland skjuter trädet ut små skott. Kvistarna får nytt liv och de vita blommorna vecklar ut sig, fyller rummet med en söt doft från Medelhavet. Ljusgröna blad tittar fram och börjar treva längs med väggen. För ett ögonblick har trädet vaknat och vibrerar i ljuset från fönstret.

Men efter några dagar sjunker trädet ihop. Det tappar sina blad och blommorna vissnar. Den friska doften blir tunnare tills den försvunnit helt, ersatt av lukten från nytvättade sängkläder. Om man tyckte att man kände en varm och dammig vind från varmare länder, så är den i så fall borta nu.