DN sätter dit mig
Jaha. Brev från DN. Igen. Vad de håller på.
"Hej Andreas,
Just nu jobbar vi på en artikel som bygger på att ditt andrapris i tidningen ViLäsers bloggtävling är storfusk och att du på något sätt fiskat röster olagligt. Kanske genom olaga hot, vad vet vi.
Vi har inget belägg för detta men vi är förjävla trötta på dig och tänker göra allt för att sänka dig, hur förbannat långsökt det än är. Vi greppar efter halmstrån, det förnekar vi inte, men finnes hopp så finnes möjligheter.
Vi återkommer med fler detaljer i frågan när vi har kommit någon vart.
Ha det gott tills dess,
Hälsar,
I princip hela redaktionen på Dagens Nyheter utom några av damerna, som verkar gilla dig trots allt"
3 kommentarer:
Det är fanimej på tiden! Sätt dit honom bara!
//Coffee, spelar spel.
Hej Andreas, eller hej igen får jag väl säga. Det var nämligen jag som skrev det där inlägget om att du borde blogga om ditt skrivande och inte om ja, rosa elefanter eller vad det nu var. Jag som räddades undan tsunamin av din När änglar dör, om du minns.
Hur som: Jag kom att tänka på det inlägget nyligen och kom på att jag nog hade en svår dag.
Att skriva att jag försökte rädda din blogg (och allt annat skit jag skrev) var inte bara klantigt utan rent av jävligt ohyfsat. Vem är jag att säga åt dig vad du ska skriva och inte? Jag vill uppriktigt be om ursäkt för det inlägget.
Samtidigt är jag glad att du ändå läste lite mellan raderna och frågade dina läsare vad de tyckte osv.
Jag tänker mig att du skriver din blogg av samma anledning som du skriver dina böcker: för att du känner för det (ja det var väl kanske ganska enkelt uttryckt, men du förstår vad jag menar), och inte för att någon säger åt dig att göra det.
Jag ville ju veta mer om ditt skrivande och arbetet kring det, och det finns ju också med, så jag gallrar lite så är jag också nöjd.
För övrigt har jag nu avverkad trilogin och begav mig till bokaffären för att köpa Mörkrädd, men den var slut (är inte DET trevligt?).
Som sagt, förlåt för det ohyfsade inlägget, jag är nog bara lite avundssjuk när det kommer till kritan...
Du vet ju redan hur mycket När änglar dör betyder för mig och jag vill samtidigt ge dig en dunk i ryggen för novellen, som jag glömt namnet på nu. Nej fan, en dunk i ryggen, du ska få en tårta av mig! Jag har läst den flera gånger och den får mig att gråta varje gång, och det är inte många berättelser som gör. Det var något i den som verkligen fångade mig, den gick liksom rakt in. Så, jag har inte pengar nog att skicka dig en tårta just nu, så det får vänta tills jag har lite mer pengar helt enkelt. Vilken smak föredrar du? Jordgubb, choklad?
Lycka till med det framtida skrivandet!
ps: grattis till det lyckade bytet av förlag, det förtjänar du.
Linus, gamle gosse, ditt brev var välkommet och fick mig att ta tag i de små ändringar som jag velat göra ett tag. Så du ska inte be om ursäkt för detta utan känna dig nöjd med att du var den utlösande faktorn till att jag fick ordning på ett par saker som jag velat städa upp ett tag.
Vad gäller just bloggen och författandet, så är Att Levla vad den är och den kommer fortsätta att vara det.
Man kan dock tänka sig att det kommer dyka upp en annan blogg framöver, som kanske inte alls är som den här. Som kanske handlar om andra saker. Som att skriva, till exempel.
Post a Comment