Hissen har slutat gå
Nästa morgon är hissen ur funktion.
Jag ringer vaktmästaren. "Hallå ja", säger jag. "Hissen funkar inte."
"Jaså du säger det ja", säger han.
"Ja, jag drar mitt passerkort här i hissen men den rör sig inte."
"Vad lustigt."
"Eller hur? Men fixar du det, är du snäll?"
Precis då går en granne förbi, går in i hissen och drar sitt kort. Innan dörrarna glider igen så räcker hon ut tungan åt mig och hissen rör sig sedan mot våning tre!
Jag stammar, svettas, sträcker ut handen men snubblar på mina egna skosnören, faller pladask och börjar blöda i ena näsborren. I andra änden skrattar vaktmästaren. Sedan kommer alla andra boende i huset samt de från grannföreningen förbi och skrattar de också. Alla får nu åka hiss utom jag.
Ska sanningen fram så är det rätt åt mig.
3 kommentarer:
Men vad är det här för sensmoral egentligen? Sånt tycker vi inte om. Inte alls kul faktiskt. Mer explosioner till folket.
Nu har jag äntligen fått tag på Nova i alla fall, så nu ska du vara JÄTTEGLAD.
Hurra!
Det är jag faktiskt, det är en bra novell i den. Och så min då, förstås.
Post a Comment