Kebaben går till sängs

Sovdags. Härligt. Efter en lång hård dag så ska det bli skönt att sova.

Jag kryper ner under täcket och givetvis har jag kebaben med mig. Jag lägger den försiktigt på kudden, stoppar om den så att den har lite täcke över sig och sedan pussar jag den godnatt.
"Vad är det som luktar?" frågar Hanna när hon kryper ner.
"Inte vet jag", säger jag. "Du kanske inte har tvättat dig."
"Sluta nu. Jag har precis duschat. Det luktar ... KEBABSÅS. Har du kebabdjävulen där med dig?"
"Hahaha. Eller hur? Här? Hur skulle det vara möjligt?"
"Ja inte vet jag. Du har väl något pellejöns för dig igen, som vanligt."
"Inte jag inte. Seså, släck nu. Nu sover vi."
"Okej. God natt. Puss."
"Puss."

När vi har släckt och Hanna har somnat, så tänder jag en liten ficklampa. Kebaben och jag fnissar tillsammans och jag viskar till kebaben (genom foliet): "Haha, där lurade vi henne allt. Vi är allt bra fiffiga, du och jag kebaben."
Och sedan somnar vi tillsammans.