Ett dåligt erbjudande

Alla våra ljus är slut och jag tänker att nu ska jag klara skivan, här ska handlas ljus. Affären i fråga har något de kallar ett kap, ett ljus för sex kronor MEN tolv ljus för sextio kronor.

Hahaha. Ett kap. Eller hur? Sådana dumheter går jag inte på. Tror de jag är dum i huvudet? Vilka lallare.
Med bestämda steg går jag mot kassan för att läsa lusen av expediten. ”Vad är detta?” frågar jag. ”Tolv ljus för sextio kronor? Det håller ju inte.”
”Ja, visst är det bra? Du får tolv ljus till priset av tio.”
”Ja precis, ni lurar ju mig. Om jag betalade styckpris blir det ju billigare ... sex spänn per ljus, syster. Du, jag tar dem styckvis, okej? Jag ber, se inte så snopen ut, jag har överlistat dig. Seså, fyll påsen med ljus nu och ta betalt.”
Hon kliar sig i huvudet. ”Men ... alltså ... sex kronor ljuset blir ju tio ljus för sextio kronor. Men du får tolv i stället. För samma pris.”
”Lägg av. Ta bara betalt nu så den här pinsamheten kan få ett slut. Sex kronor ljuset. Något annat vill jag inte vara med om.”
”Men du. Du fattar inte. Du får två ljus på köpet. Du vinner.”
Jag pekar på henne. ”Vad sa vi om detta? Har vi inte pratat färdigt om ... om ...”
Jag glider iväg en kort stund, tittar ut i luften, tänker på vad hon just sa.
Jaja, hon menar så.
Jag rättar till hållningen, sträcker på mig, gör en svepande gest över butiken. ”Jag tycker det är ett skiterbjudande och jag tycker att du kan bajsa ner dig. Hej då.”

Sedan går jag, men givetvis ramlar jag på en korg och river ner hela ljushyllan, får allt över mig, råkar knocka sängavdelningen åt sidan och får därmed kuddar och täcken galore ovanpå, de drar ner gardinerna och porslinen och snart är jag begravd under ett berg av ljus, dun och keramik. Och under allt detta tänker jag: Vad trött jag blir.