Schlagerjuryn röstar

Ja, vi fick ju se de inspelade generalrepetitionerna då, för att bilda oss en skön uppfattning om bidragens slutgiltiga kvalitet. Därefter fick vi preliminärrösta.

Det var enkelt. Vi var alla överens om vilka bidrag som borde dra åt skogen och vilka som dominerade hårt, och vi var även övertygade om att de andra jurymedlemmarna runt om i landet hade kommit till samma slutsats. Vi förväntade oss kanske att de skulle söka vägledning från oss, men det gjorde de inte. Så säkra måste de ha varit i sitt röstande, alltså. Utmärkt. Vi var nöjda med dem. De verkade sköta sig.

Medan vi åt den rättfärdiges hämtmat, resonerade vi över det självklara i våra val. Vi visste ju redan att Måns Zelmerlöw skulle vinna och att Malena Ernman skulle få åka hem med skägget i brevlådan.
"Måns, det är grejer det", sådana saker sa vi, eller "Malena, det där kommer ju aldrig funka, det förstår ju alla", med sneda leenden, ena ögonbrynet höjt och glasen riktade i triumferande skål!

"Det blir nog en pjäs om vår storhet", sa regissören tankfullt vid något tillfälle. Vi blev alla allvarliga för en stund. Någon grät för att det var så vackert. Sedan ropade skådespelaren igen: "Skaka av skräck, Putin! Vi kommer för dig!" Det var både stort och skrämmande, vi kunde känna den ryska björnens fasa hela vägen hit. Och med rätta.

Ja, sedan började tävlingen då.