Chefen kommer tillbaka

Chefen är tillbaka från sitt ärende och han möter en arbetsplats i kalabalik.
"Vad håller ni på med?" ropar han jättehögt, med händerna planterade på höfterna.
Vi blir knäpptysta. Någon tittar upp från papperskorgen. En annan kryper ut från kopieringsmaskinen. Några ramlar in från fönstret. Andra skyndar in från SEB:S grannkontor.

Alla springer till sina arbetsbänkar och börjar göra dataspel igen.
"Jag är borta i några timmar", säger han. "Och så blir det så här. Jag kan alltså inte lämna er ensamma ens i några minuter, innan ni börjar kasta papper, göra sönder saker, gapa och skrika och springa in till parallellkontoret. Jag pratade med grannkontoret, ni har väsnats och bråkat så mycket så de har inte kunnat jobba."
Vi är jättetysta och säger ingenting. Vi skäms.
"Jag är besviken", säger han och går in på sitt rum.

Under resten av dagen sitter vi och arbetar under tystnad. När någon vässar pennan, ekar det över hela dataspelslokalen. Men ibland tittar vi på varandra och fnissar åt allt skoj vi har haft.

Chefen är borta

Chefen är borta. Bara i några timmar. Men vi har ingen vikarie.

Vi springer mellan arbetsborden och tjoar och tjimmar med armarna viftande i luften. Bland planeringsdiagrammen på whiteboardtavlorna har vi ritat snoppar och bröst. Några har skrivit ut Excelark från printern, tuggat dem fuktiga och kastat dem på väggarna kring kontoret. Andra springer in och ut ur lokalen, över till parallelljobbet hos SEB och busar med tjejerna och killarna där. Deras chef är helt förvirrad, sliter sitt hår och ropar "Nu får ni vara tysta!", men ingen lyssnar på henne. Vi busringer från telefonen till det andra dataspelsföretaget i Brunnsparken, när de svarar och säger: "Hallå det var dataspelsföretaget ja", så ropar vi "Bajs i rumpan!" och lägger på medan vi fnissar hysteriskt. Fönstren är öppna och vi hoppar ut, klättrar in igen, flera på en gång så att vi ramlar på hög och skrattar högt. Alla gapar och skriker och skrattar och tjoar.

Men Peter, som håller vakt, väser plötsligt över lokalen: "Nu kommer han!"

Och vi får panik och försöker skynda oss tillbaka till våra platser.

Chefen går ett ärende

På jobbet.

El Chefo ska ut ett ärende och han säger till oss alla: "Jag är nog borta resten av dagen. Uppför er nu när jag inte är här."
"Javisst", säger vi.

Eller hur?

När han stänger dörren och går, fnissar vi och tittar på varandra. Nu blir det åka av.

Skynet skaffar katt

"Skynet var aldrig ute efter mänskligheten, bara hundligheten. Tyvärr strök människora med på kuppen. Men det fick det vara värt."

Jadå. Skynet har nu blivit huslig och fått katt. Detta är Franco DogDevour Rosenberg och han svarar bara till Bonecruncher Rosenberg, som är den enda som kan hålla igen Franco när han vill klösa ögonen ur den genomsnittlige motståndskämpena byracka eller luspudel tillika.

Heja Franco säger jag.

Och det var väl länge sedan någon sa det och faktiskt kom undan med det.

Polisen och den nautiska manövern

Nu ringer det hos polisen.

"Ja hallå det är polisen."
"Hej det är dataspelsföretaget i Brunnsparken här."
"Jaha. Vad vill ni då?"
"Det har seglat in en skonare i kanalen här i Brunnsparken."
"Du säger det ja."
"Ja. Den glider fram och tillbaka här med en Jolly Roger-flagga hissad."
"Ursäkta, har ni druckit?"
"Nej nej. Här dricks inte. Här görs bara bilspel. Skojiga saker med fokus på realism. Fjädring, karossvolym, fälgdiameter, sådana spännande grejer. Ja, i alla fall, den här skonaren ... den skjuter bredsida på oss."
"Va?"
"Håll i förgasaren! Nu brände de av en kanonsalva till! Hela huset skakar, kan ni komma hit och arrestera dem?"
"Du vill att vi ska arrestera en skonare i Göteborgs kanal, som skjuter bredsida på ert dataspelsföretag?"
"Ja tack. Om du skyndar dig kan du få en avgasrörsavgjutning."
"Det kan du glömma. Hoppas de ger en en redig salva rätt i serverrummet så all er data går år helvete."
"Men va ..."
"Ni och era bilspel. Man åker hit, man åker dit, svänger lite på ratten, gasar och bromsar. Hur roligt är det då?"
"Ja, vi tycker det är ganska -"
"Nu håller du käften. Det är farbror polisen du talar med, glöm inte det. Jag borde arrestera er för era jävla lallarspel. Justera fjädringen my ass. Kalibrering av hastighetsmätare och din morsa då eller. Vem fan tycker såna spel är roliga? Va? Vem? Svara nu annars tar jag in dig för förhör."
"Men alltså -"
"Du, nu lyssnar du jävligt noga. Jag skickar en polisbåt som kan hjälpa till att skjuta bredsalva mot er. Ett kanonskott i plytet ska ni ha för er jävla tjocklek på lacken-funktioner."
"Men vad i helvete -"
"Ja det säger jag med när jag spelar era fåniga spel. Så smaka nu kanonkulan gosse, för den har du förtjänat."

Gör man fåniga spel ska man bara ha det.

Nautiska manövrar mot sötvattenskonkurrenten

Kajutan gungar. Det knarrar i skrovet. Besättningen är orolig, kanske vankas det myteri. Men jag har rättat till kaptensmössan och tänt en ny pipa, och går med träben över däck för att tala till mannarna.

"Vänner sjöbusar!"
(aaar, alla skramlar och brummar belåtet, visst är vi sjöbusar ändå)
"Nu har de gjort det igen!
(AAAR, sicka fähundar de är)
"De har släppt ett nytt spel! Trots att vi sagt åt dem att de ska få smaka bredsida, att de ska bordas och plundras, att de ska dingla från rånocken om de seglar in på våra vatten, så har de släppt ett nytt spel!"
(aaar, kapten talar sanning, vilka sötvattensamatörer de är)
"Så nu ska vi segla vår skonare till deras fartyg och skjuta dem i sank!"
Men då blir det tyst. Mannarna skruvar på sig.
"Kapten?" säger någon.
"Ja? Tala, matros! Var inte rädd!"
"De ligger ju mitt i Brunnsparken. Bland alla bussar och spårvagnar. I Nordstan, liksom. Mitt i stan."
"Javisst!" ropar jag. "Men det går ju en kanal genom Brunnsparken! Och på den ska vi sätta segel och sedan beskjuta dem från vattnet med en kanonsalva utan dess like. Eftersom deras kontor dessutom ligger typ fem meter från kanalen så kan vi inte missa."
"Hurra!" ropar alla, skramlar med sina sablar och dansar med papegojorna. Kapten har en plan och den kan inte misslyckas.

Nautiska termer och gruppkonflikt

Besök i kajutan. Jag har druckit mitt te medan havet slår mot rutorna, och nu kommer styrman för samtal.

"Låt höra", säger jag och tänder min sjöskumspipa. "Vad felas dig, styrman?"
"Vi kommer inte vidare med vår speldesign. Det flyter inte riktigt och folk verkar inte gilla spelet. Vad är det som är fel?"
"Mmhmm." Jag puffar på pipan, tobaken från Havanna fyller rummet. "Du har problem med skeppsråttorna, styrman. De rusar hit och de rusar dit, de äter på din proviant och springer mellan benen på dig. Men vad du behöver göra", och här drämmer jag min salta näve i bordet så att oljelampan skakar, "är att visa dem att du är den som kan beordra kölhalning! Det är du som bestämmer och de ska följa din kurs över sjökortet, inte sätta ut varsin och segla kors och tvärs mellan skär och grund!"
Han blir vattnig i blicken. "Alltså, Andreas ... du säger som det är. Nu ska jag ta tag i det här."
Jag brummar och lutar mig tillbaka med pipan i hand, blicken redan vandrande mot molnen och himlen. Förvirrad över mina egna dumheter, förstås, men det är ju varje kapten. Det handlar bara om att dölja det bland all piprök.


"Kapten Andy talar vist, som den kloke (och för all del stilige) sjöman han är."

Den glada dödaroboten

Så här glad blir man av att vara en Terminator.

Skynet välkomnar i dag Lisa till familjen, en av de mest lömska mördarmaskiner man kan tänka sig. Med detta smittande leende tror man att man är säker, att just denna Terminator inte har kommit för att slita struphuvudet ur en.

Men där har man fel. Lisa ler fortfarande när hennes grepp om fiendens hals har släppt. Lurig är hon, denne glada Terminator.

Nautiska termer och bandesign

Bandesign i tevespel. Svårt, i synnerhet när vinden piskar i seglen och kryssning är hart när omöjligt. En av mina förtroliga, en duktig skeppare, kommer till mig för att be om råd.

"Andreas, jag kommer inte vidare här. Jag får ingen ordning på banan. Kan du hjälpa mig?"
Jag lutar mig framåt i det piskande regnet, svär över kylan i de isande dropparna men lägger ändå en stark hand på matros axel, kramar den löst och säger barskt:
"Skutan är rank, ingen tvekan om den saken. Men vad du saknar här, är en fast och stadig köl. Och då faller hela konstruktionen, matros!"
"Ja!" ropar han. "Du har rätt!"
"Javisst! Och med ett fartyg utan slag, och med en köl som plöjer djupt genom även mörka vatten, då håller du bara kursen stadigt och släpper aldrig ögat från kompassen."
"Gud var bra. Nu fattar jag precis vad du menar!"
Bra för det gör inte jag nämligen. Men det här verkar ju funka så vi kör vidare lite till, tycker jag.

Ninanananinananinanananina

Som om min närvaro på nätet inte redan var snudd på överbelastad
(jag fick samtal från de som sköter Internet och de sa att nu får du fan lägga av, så här kan du ju inte hålla på, men då så jag är ni så jävla bra själv då och slängde på luren i vredesmod)
till det påfrestande gräns, finnes jag nu även på Boktipset!

Bara att söka på mitt namn och lägga till mig, så kan vi snacka böcker dagarna i ända, tills vi får ont i vår ända.


Så här ser jag ut på Boktipset. Tro fan att Internet ringer upp mig och vill stänga ner mig.

Skynet staredown

Kollar du på mig eller? Det är fan ingen annan här (utom den galanta damen bredvid mig) så det känns som om du kollar på mig.

Skynets senaste heter Johan Bergman och som ni ser, skulle han förmodligen sänka John Connor bara med blicken. Bergman bryter helt enkelt ner allt motstånd redan innan fajten bara har börjat, genom att leverera med ögonen innan han ens börjat veva.

Det gillar vi här på Skynet och hoppas att Johan Bergman kommer bränna ner den ena motståndsrörelsen efter den andra med bara brinnande blick.

Alcocon närmar sig

Nej vet ni vad. Innan vi reser vidare över de sju haven med korrekt användande av nautiska termer i arbetslivet, ska ni få höra vad förste styrman har att berätta:

Den här helgen, alltså den 24 till den 26 april, då ställer Club Cosmos till med ett kajutakalas utan dess like.
Då bjuder de upp till (och inte helt utan stolthet) dans med Alcocon3. En kongress för alla som hajar att tentakler, blod och strålvapen är grejen.

Och jag är hedersgäst! Det betyder att jag är där nästan hela tiden och deltar i massa seminarier, samtal, möten och annat sådant skönt. Och förstås får ni inte missa en maratonläsning av min nya bok:
Någon i din säng.
Jajamensan. Detta är första och enda gången jag bjubbar på mer än bara några minuters läsning av romanen innan den släpps, så ni hajar ju själva hur bra det här kommer blir.

Glid in här, kolla in grejen och anslut när ni så behagar, så ses vi där.

Inget går upp mot ett schysst tentakelkalas. Räkna med mig, gosse.

Den gycklande terminatorn

Vem sa att man inte kan ha roligt medan man utplånar mänskligheten?

Skynet presenterar Caroline Sjööh, dödsmaskinen som gärna krossar revben med ett illmarigt grin. När det helt enkelt krävs en mer diabolisk utrensning av motståndsrörelsen, just för att visa att vi maskiner också kan ha roligt medan vi arbetar, ja då skickar Skynet Caroline.

Det är liksom badass tagen till en ny nivå.

Nautiska termer på mötet

Möte. Jag har bestämt mig för att bara uttrycka mig i nautiska termer i dag, för att se om min poäng går fram ändå.

"Andreas, det är ett tajt läge här nu. Dataspelet ser inte bra ut. Vad gör vi?"
Alla vänder sig mot mig. Jag stryker min skepparkrans och rättar till sydvästen. Kisar med blicken mot den mörknande horisonten, och säger: "Nu gäller det att sitta still i båten. Kursen är satt och rodret är surrat."
Jag reser mig upp och sträcker ut armen mot böljorna de blå. "Vi har visserligen friska vindar från oväntat håll, men det är ingen storm vi inte kan rida ut! Eller hur, matros?" ropar jag och pekar på mannen närmast mig, som sätter kaffet i halsen och spiller ner sin skjorta. Men alla andra applåderar, inspirerade av mitt tal, och skutan plöjer vidare genom vågorna, för ögonblicket trygg i sin säkra kurs.


"Javisst, han säger som det är, kapten Andy. Det är på tiden att någon visar blötdjuren hur man sätter kurs på fartyget."

Nautiska termer i affärsvärlden

I affärsvärlden talar man ofta i metaforer. Vi ska göra time-out. Inte ge oss ut på hal is. Hålla i hatten när det blåser på toppen. Och framför allt då: Inte gunga båten.

Just nautiska termer lämpar sig oerhört väl för just metaformaterial, så i dag har jag bestämt mig för att just uttrycka mig bara i nautiska metaforer.

Låt oss se hur det går.


"Det är FAN I MIG på tiden att Andy börjar snacka så man förstår. Jag seglar in på bloggajävul varje dag och hajar mindre än en krabbsaltare vilse på Östersjön. Skönt att det blåser nya vindar nu."